Fransk astronom som föddes den 11 juli 1732 i Bourg-en-Bresse i Frankrike, och dog den 4 april 1807 i Paris.
Jérômes far hette Pierre Le Français. Man undrar ju direkt varför Jérôme inte också hette Le Français i efternamn. Han hette faktiskt så under sina 20 första år. Sen kallade han sig Jérôme Le Français de la Lande, men under franska revolutionen var det förnuftigt att undvika aristokratiska namn så då förde han samman ”le” och ”la” med de efterföljande namnen och hette därmed Jérôme Lefrançais de Lalande.
Fadern Pierre hade hand om postkontoret i Bourg-en-Bresse och handlade också med tobaksvaror. Han gifte sig med Marie-Anne-Gabrielle Monchinet och Jérôme blev deras enda barn.
Jérôme studerade vid en jesuitskola i Lyon och det var nära att han hade anslutit sig till Jesuitorden. Föräldrarna uppmuntrade honom att istället fortsätta sina studier och att resa till Paris och börja studera juridik. Det är paradoxalt att Jérôme, som senare i livet blev en känd ateist, hade varit så nära att bli jesuit.
Som student i Paris bodde han på Hôtel de Cluny, där astronomen Joseph-Nicolas Delisle hade sitt observatorium. Tack vare det föddes Jérômes intresse för astronomi. Han gick på Delisles astronomiföreläsningar på Collège Royale och lyssnade även på Pierre Lemonniers föreläsningar om matematisk fysik . Han till och med assisterade Delisle vid hans astronomiska observationer.
Han övergav däremot inte sina juridiska studier utan tog sin advokatexamen och 1751 förberedde han sig för att återvända till Bourg-en-Bresse. Han hade tänkt sig en juristkarriär där.
Vid den här tiden hade astronomerna bestämt sig för att göra ett försök att mäta månens och Mars parallaxer för att kunna utröna avstånden till dessa himlakroppar. För att lyckas med detta måste man göra samtidiga observationer på olika ställen på jorden. Astronomen Nicolas Lacaille hade skickats till Godahoppsudden. Lemonnier, som var ansvarig för de observationer som skulle göras i Berlin, föreslog att Jérôme skulle åka i hans ställe. Jérômes observationer blev mycket framgångsrika.
När han kom tillbaka till Frankrike blev han invald i Académie des Sciences i Paris den 4 februari 1753.
1761 och 1769 skulle Venus passera framför solskivan. Observationer av dessa händelser skulle ge data som kunde användas till att beräkna avståndet till solen. Jérôme hjälpte till med organiserandet av det internationella samarbete som skulle möjliggöra observationer på olika ställen på jorden.
1762 erhöll han professuren i astronomi vid Collège Royale i Paris och innehade den i 46 år. 1791 blev han rektor för Collège de France och en av hans första åtgärder var att ge kvinnor tillträde till all undervisning. Den 17 maj 1795 blev han chef för Parisobservatoriet.
År 1801 publicerades hans stjärnkatalog Histoire céleste française . J J O'Connor and E F Robertson berättar in sin artikel om Lalande (se källor) att han under tolv års tid, tillsammans med sin kusin Michel Le Français de Lalande, hade kartlagt över 47 000 stjärnors positioner. Observationerna gjordes med en murkvadrant på Collège de France, och katalogen täckte cirka 70 procent av stjärnhimlen. Jérôme gifte sig aldrig, men han hade en utomäktenskaplig dotter, Jeanne-Marie Harlay, som han hade undervisat i matematik. När Michel hade gift sig med Jeanne-Marie, satte Joseph Jérôme henne i arbete med stjärnkatalogens matematiska beräkningar.
Jérôme är också känd för att ha begått ett förargligt misstag. Under arbetet med stjärnkatalogen ska han, eller en assistent, ha observerat Neptunus två gånger år 1759, men han förstod inte att det var en planet trots att planetens position hade skiftat mellan de två observationerna. På så vis gick Lalande miste om en stor upptäckt. Neptunus upptäcktes först 1846 av Johann Gottfried Galle efter förutsägelse av Urbain Leverrier (en förutsägelse som även oberoende gjordes av John Couch Adams).
Bland hans andra publikationer märks Traité d´astronomie 1764 och Bibliographie astronomique 1803.
Han instiftade Lalandepriset 1802 som skulle tilldelas det viktigaste bidraget till den astronomiska forskningen varje år.
I slutet av 1806 ådrog han sig med stor sannolikhet tuberkulos och dog sedan på våren 1807.
Källor:
Artikel i Sky & Telescope nr 6-1995
Encyclopaedia Britannica
Artikel av J J O'Connor och E F Robertson, School of Mathematics and Statistics, University of St Andrews, Skottland, 2003http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Lalande.html
Astronomisk uppslagsbok, Per Ahlin, Björn Stenholm och Anita Sundman, 2005
