Innehållsförteckning

KOSMOGRAFISKA ARKIVET

Innehållsförteckning

(kronologisk ordning)

 

 

 

Meteoritregn över Uppland år 1869 och 2020

 

Stenen från månen

 

Tiden är inskriven i arkitekturen

 

Månens skepnader i konstens historia

Maniitsoq-strukturen

 

Meteoritkratern Mien
  

Vänermeteoren

 

Antikytheramekanismen

 

Flykten från Paris

Djuphålan i sjön Hummeln

Apollo 11 femtio år

Stjärnan Sirius

Vindarnas torn uppdatering 2018

Karlavagnen på Alaskas flagga

Kyanitkvartsit

Meteoriten i stekpannan

Klippan där Havskungen bor

Skryt-stenen från Örby

Gamla Uppsala

Rökstenen

Meteoriten på Getinge kyrkogård  

Ett stort steg från Stjärnsfors till månen

Tempelgraven

Upptäckten av planeten Uranus

Meteoriten från Draveil 

Meteoriten från Mars

Olof Trätäljas hög i Säffle

Meteoriten från Tjeljabinsk

Sveriges landskapsstjärnor

Stjärnor och stjärnbilder som svenska landskapssymboler

Ättehögarna på Skottaberget

Venus uppgång
Planeten Venus går upp över en byggarbetsplats i Karlstad

Venuspassage på Campbellön
Ett ovanligt astronomiskt fenomen observerat på en av Nya Zeelands subantarktiska öar

Himlafenomen över Ölmetrakten
Ögonvittne berättar i dagbok från 1600-talet

Svenska bidrag på Voyager-sondernas guldskivor

Styggforsen
Resultatet av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan

Laurentius tårar
Meteorsvärmen som minner om ett helgons martyrskap

Kratrar på Merkurius
Musse Piggs skapare och en poet från antikesn Rom har nyligen gett namn åt Merkurius-kratrar

Månkratrar i Midsomer
Kratrar på månens baksida löser kriminalgåta

Ryssebo gravrösen
Granne med Picassoskulpturen. Kristinehamn socken, Värmland.

Korpberget
Fornborgen där Odens fåglar flyger. Segerstad socken, Värmland.

Tycho Brahes supernova

Den döende stjärnan som skakade medeltidens världsbild

Näsudden

Två gravrösen på Näsudden i Stavnäs socken, Värmland

Azurit och malakit

Två mineraler som användes som färgpigment

Gamla stans runsten

I korsningen Kåkbrinken och Prästgatan i Stockholm

Fröding och Bielas komet

Skaldens kometskräck

Kepler-teleskopets första upptäckter

Rymdsondens fem första exoplaneter

Lista över historiska stjärnbilder

Stjärnbilder som inte räknas in bland de 88 stjärnbilder som stadfästes 1930 av Internationella astronomiska unionen

Sommersta

Gravfältet där backsippan växer. Visnum socken, Värmland

Bergsklätten

”ett markant blickfång i landskapsbilden”

16 gravanläggningar från förhistorisk tid i Älgå socken, Värmland

Skage fyr

Fyren på Hammarö sydspets, Värmland

Kungshögen vid Högsäter

Ligger Olof Trätälja begravd här?

Gravhög i Gillberga socken, Värmland

Adoptera en stjärna

Kepler-teleskopets jakt på jordliknande planeter utanför solsystemet börjar

Stjärnbilden Katten

Katten som klöste på stjärnhimlen. Historisk stjärnbild

Gymnasium Adolpho-Fredericianum

Historien om ett 250 år gammalt observatorium i Karlstad, Värmland

Venus och månen 2009-02-27

Anunds hög

Är det här Bröt-Anunds sista viloplats?

Anundshögsområdet i Västerås-Badelunda socken i Västmanland innehåller olika sorters fornlämningar från vitt skilda tidsepoker

Meteoriten från Odessa

Odessa Meteor Crater i Ector County, sydväst om staden Odessa i Texas, USA

Moln över Karlstad

Mörka moln över Karlstad 2009-01-10

Nästan fullmåne

2009-01-09

Asteroiden 10558 Karlstad

Asteroid upptäckt av Eric Walter Elst 1993-09-15

Asteroiden 10122 Fröding

Asteroid upptäckt av Eric Walter Elst 1993-01-27

Sundstjärn

Den turkosa tjärnen på Brattforsheden, 40 km nordost om Karlstad, Värmland

Asteroiden 11061 Lagerlöf

Asteroid upptäckt av Freimut Börngen 1991-09-10

Selma Lagerlöf på Venus

Kratern på Venus som är uppkallad efter Selma Lagerlöf

Astrid Lindgren på Venus

Kratern på Venus som är uppkallad efter Astrid Lindgren

Murkvadranten

Historisk stjärnbild

Stjärnljus tände världsutställning

Ljuset från stjärnan Arkturus tände de elektriska lamporna på världsutställningen i Chicago 1933-05-27

Kummelön

Naturreservat 18 km väster om Kristinehamn, Värmland

Kung Ranes hög

Gravhög i Götlunda socken, Västergötland

Askeberga skeppssättning

Skeppssättning i Vad socken, Västergötland

Akisfloden runt Neptunus

Namnförslag på ring runt planeten Neptunus

Runstenen vid Hovlanda

Runsten i Hammarö socken, Värmland

Greby gravfält

Ligger skotska krigare begravda här? Tanum socken, Bohuslän

Poniatowskis tjur

Historisk stjärnbild

Sidus Ludoviciana

Planeten som inte fanns

Lämpenshålan

Värmlands största dödigrop, 17 km norr om Väse

Borgåsberget

Fornborg i Blomskog socken, Värmland

Stjärnan Qebehsenuf

Namnförslag på stjärnan SAO 184437 i Skorpionens stjärnbild

Trilobiten från Erfoud

Trilobiten Metacanthina barrandei från Erfoud, Marocko

Haeberleins solur

Konstnären Roland Haeberleins skulptur Solur i Karlstad

Renstadsnipans naturreservat

Naturreservat i Boda socken, Värmland

Klepsydran på Athens antika agora

Vattenur i Athen, Grekland

Vindarnas torn

Kombinerat solur och vattenur på Romerska agoran i Athen, Grekland

Meteoroider, meteorer och meteoriter

Meteorsvärmen Alfa-Monocerotiderna 1965 (NASA)

Vad är skillnaden mellan meteoroider, meteorer och meteoriter?
Meteoroider är interplanetära kroppar som i de flesta fall härrör från kometer. Det finns ingen allmänt accepterad definition på hur stor en himlakropp ska vara för att den ska kallas meteoroid, men enligt Internationella astronomiska unionen är det "en solid kropp som rör sig i interplanetär rymd med en storlek väsentligt mindre än en asteroid och väsentligt större än en atom". Royal Astronomical Society, i London, har föreslagit gränserna 100 mikrometer och 10 meter i diameter. När en meteoroid faller ner genom jordens atmosfär joniseras luftens molekyler av den instörtande meteoroiden och då syns ett ljusspår på himlen och det kallas meteor (eller det vardagliga namnet "stjärnfall"). Ljusfenomenen uppstår vanligtvis på 100 kilometers höjd. Några enstaka meteoroider brinner inte upp i atmosfären utan klarar sig ända ner till jordytan och om de inte förstörs vid nedslaget får de beteckningen meteoriter.
Grundordet "meteor" kommer från det grekiska ordet meteoros (svävande i luften).


Meteorit från Sikhote-Alin, Ryssland, 1947

Radiantpunkt

Är den punkt på stjärnhimlen varifrån en meteorsvärm ser ut att komma. Eftersom alla meteorer, i en meteorsvärm, i huvudsak rör sig i samma riktning så träffar de jorden i parallella banor. Att de tycks komma från en och samma punkt beror på ett perspektiv-fenomen liknande det man kan se om man tittar bortöver ett järnvägsspår. Spåren löper parallellt bredvid varandra men tycks stråla samman vid horisonten.



Radianten är inte något annat än projektionen på himlasfären av den riktning i vilken meteorerna rör sig. Man döper meteorsvärmar efter den stjärnbild som radianten ligger i.

Lista över historiska stjärnbilder

Stjärnbilden Herschels teleskop i Uranographia 1801

Den här listan över historiska stjärnbilder är ordnad alfabetiskt efter svenskt namn (mina fria översättningar). Inom parentes finns kl = klassiskt originalnamn, s = skapad av.

Listan består av stjärnbilder som inte räknas in bland de 88 stjärnbilder, som stadfästes 1930 av Internationella astronomiska unionen. De här historiska konstellationerna är dels såna som har varit med i olika stjärnatlaser som har utgivits, framförallt, från 1600-talet fram till början av 1800-talet. Dels är det såna som har föreslagits, men aldrig blivit tryckta i någon atlas. Sen finns det några som har föreslagits efter 1930. Slutligen har jag tagit med astronomen Patrick Moores skämtsamma, alternativa stjärnbilder, som exempelvis FISKSPADEN. Samtliga stjärnbilder har sitt ursprung i den västerländska kultursfären.

Efterhand som längre artiklar skrivs om de olika stjärnbilderna så införs dessa på webbsidan Historiska stjärnbilder.

ABEL (kl: Abel, s: Julius Schiller)
ABIGAIL (kl: Abigail, s: Wilhelm Schikard)
ABRAHAM OCH ISAAK (kl: S. Abrahamo och Isaac, s: Julius Schiller)
ABRAHAMS VÄDUR (kl: Aries Abrahae, s: Wilhelm Schikard)
ABSALOMS HÅR (kl: Coma Absolonis, s: Wilhelm Schikard)
ADAM (kl: Adam, s: Frances Rolleston)
AHASVERUS KRONA (kl: Ahasuerus, s: Caesius)
AMERIKANSKA GÅSEN (kl: American Goose, S: Elijah H. Burritt)
AMMONITERNAS KUNGAKRONA (s: Caesius)
AMOS (kl: Amos, s: Caesius)
ANDREAS APOSTELN (s: Julius Schiller)
ANTINOUS (kl: Antinoüs, s: kejsar Hadrianus, Ptolemaios, Gerard Mercator, Tycho Brahe
ARIADNES HÅR (s: Eratosthenes)
ARON (kl: Aaroni, s: Julius Schiller)
ASASELS BOCK (kl: Capricornus Hircus Asasel, s: Wilhelm Schickard)
AUSTRALASIEN (kl: Australasia, s: A.P. Herbert)
BABYLONISKA DRAKEN (kl: Draco Babylonis Frag, s: Wilhelm Schickard)
BARNENS HÖRNA (kl: The Children´s Corner, s: A.P. Herbert)
BARTOLOMAIOS (kl: S. Bartholomeo, s: Julius Schiller)
BATSEBA (kl: Bathseba, s: Wilhelm Schickard)
BELSASSAR (s: Wilhelm Schickard)
BELSASSARS VÅG (s: Caesius)
BENEDIKT OCH TÖRNBUSKEN (kl: S. Benedicto och Spinis eius, s: Julius Schiller
BENSINPUMPEN (kl: Antilia Gasolina, The Petrol Pump, s: Patrick Moore)
BIET (kl: Apis, s: Johann bayer)
BLODIGELN (kl: Hirudo, s: John Hill)
BOKTRYCKARVERKSTADEN (kl: Officina Typographica, s: Johann Elert Bode)
BORRET, NAVAREN (kl: Neper)
BRANDENBURGSKA SPIRAN (kl: Sceptrum Brandenburgicum, s: Gottfried Kircher
BRANDENBURGSKA ÖRNEN (kl: Aquila Sceptrigera, Domus Brandeburgicae, s: Erhard Weigel)
BRONTOSAUREN (kl: Lacerta Tonutrualis, The Brontosaurus, s: Patrick Moore)
BÖNDERNAS KRUBBA (kl: Praesepe Agricolarum, s: Erhard Weigel)
CAESARS TRON (kl: Thronos Caesaris, finns på Farnesegloben - okänd skulptör)
CHARLES THEODORE OCH ELISABETH AUGUSTA (kl: Carolo Theodoro et Elisabetha Augusta, s: Karl-Joseph König).
CHRISTOPHER COLUMBUS BYST (kl: Marmor Sculptile, s: William Croswell).
DAGGMASKEN (kl: Lucumbricus, s: John Hill).
DANSKA ELEFANTEN (kl: Elephas Daniae, s: Erhard Weigel).
DAVID MED GOLIATS HUVUD (kl: Caput Goliathi, s: Wilhelm Schickard).
DAVID OCH JONATHAN (s: Caesius).
DAVID (kl: S. Regi David, s: Julius Schiller).
DAVIDS HARPA (s: Novidius).
DAVIDS KRONA (kl: Corona Davidis, s: Wilhelm Schickard).
DEN UNDERBARA ÖSTERN (kl: The Gorgeous East, s: A.P. Herbert).
ELEFANTTANDSNÄCKAN (kl: Dentalium, s: John Hill).
ELEKTRICITETSMASKINEN (kl: Machina Electrica, s: Johann Elert Bode).
ELIAS KORPAR (kl: Corvus Eliae, s: Wilhelm Schickard).
ELIAS VAGN (kl: Currus Eliae, s: Wilhelm Schickard).
EREMITTRASTEN (kl: The Hermit Thrush, s: John Flamsteed).
ESTERS KRONA (kl: Corona Esther, s: Wilhelm Schickard.
EUFRAT (kl: Euphrates fluv, s: Petrus Plancius).
EUROPA ÅTERVUNNET (kl: Europe Regained, s: A.P. Herbert).
EVA (kl: Evae, s: Julius Schiller).
FACKLORNA (kl: Lampadas, s. Alfonsine tabellerna).
FILIPPOS APOSTELN (kl: S. Phillipo, s: Julius Schiller).
FILOSOFEN (kl: The Philosopher, s: A.P. Herbert).
FIRMIANS KRONA (kl: Corona Firmiana Vulgo Septentrionalis, s: Corbinianus Thomas).
FISKEN MED SILVERPENNINGEN (kl: Piscis Petri cum Statere, s: Wilhelm Schickard).
FISKSPADEN (kl: Cochlea Piscatoris, s: Patrick Moore).
FLAMINGON (kl: Phoenicopterus, s: okänd).
FLYGANDE KON (kl: Vacca Volitans, s: Patrick Moore).
FLYGAREN (kl: The Airman, s: A.P. Herbert).
FLYGEKORREN (kl: Sciurus Volans, s: William Croswell).
FLYGLARMET (Incursionis Ululator Aeriae, s: Patrick Moore).
FRANSKA LILJAN (kl: Lilium, Fleur-de-lis, s: Ignace-Gaston Pardies).
FREDRIKS ÄRA (kl: Frederici Honores, s: Johann Elert Bode).
FRIHETEN (kl: Liberty, s: A.P. Herbert).
FYRTORNET (s: Aratus).
FÖRBUNDSARKEN (kl: Arcae Saederis, s: Julius Schiller).
FÖRENTA STATERNA (kl: United States, s: A.P. Herbert).
GABRIEL ÄRKEÄNGELN (kl: S. Archangelo Gabrieli, s: Julius Schiller).
GEORGS HARPA (kl: Psalterium Georgei, även kallad Psalterium Georgii eller Psalterium Georgicanum, s: Maximilian Hell).
GETINGEN (kl: Vespa, s: Jacob Bartsch).
GIDEONS ULLTAPP (Velieri Gedeonis, s: Julius Schiller).
GIOVANNI DA CAPISTRANO (s: okänd).
GODE HERDEN (s: Seiss).
GRYFITEN (kl: Gryphites, s: John Hill).
GUDS LAMM (s: Caesius).
GYCKLAREN (kl: The Jester, s: A.P. Herbert).
GYLLENE TEMPELALTARET (s: Caesius).
HAMANS HÄST (s: Caesius).
HAREN, en annan hare än den som finns på himlavalvet nu (s: Caesius).
HELVETESDRAKEN (kl: Draco Infernalis, s: Wilhelm Schickard).
HERKULES KLUBBA (s: Plinius).
HERSCHELS LILLA TELESKOP (kl: Tubus Herschelii Minor, s: Maximilian Hell).
HERSCHELS STORA TELESKOP (kl: Tubus Herschelii Major, s: Maximilian Hell).
HERSCHELS TELESKOP (kl: Telescopium Herschelii, s: Johann Elert Bode).
HESPERIDERNA (s: Petrus Apianus).
HIERONYMUS (kl: S. Hieronymo, s: Julius Schiller).
HISTORIEBERÄTTAREN (kl: The Storyteller, s: A.P. Herbert).
HJÄLTARNA (kl: The Heroes, s: A.P. Herbert).
HUMMERN (s: Jacob Bartsch och Stanislaus Lubienitzki).
ISEBELS HUND (kl: Canis Iezabel, s: Wilhelm Schickard).
ISMAEL (kl: Ismaël, s: Wilhelm Schickard).
JAKOB, ALFAIOS SON, APOSTELN (kl: Iacobo Minori, s: Julius Schiller).
JAKOB, SEBEDAIOS SON, APOSTELN (kl: Iacobo Maiori, s: Julius Schiller).
JAKOB BROTTAS MED EN ÄNGEL (s: Caesius).
JAKOB OCH ESAU (kl: Jacob Esau, s: Wilhelm Schickard).
JAKOB PATRIARKEN (S. Israeli seu Iacob Patriarchae, s: Julius Schiller).
JAKOBS OCH JOSEFS VAGNAR (kl: Currus Iacobi et Iosephi, s: Wilhelm Schickard).
JEREMIAS HÄSTAR (s: Caesius).
JESU KRUBBA (kl: Praesepio Christi, s: Julius Schiller).
JOAKIM OCH ANNA (kl: S.S. Ioachimo et Anna, s: Julius Schiller).
JOAS HÄSTAR (kl: Equuleus Ioas, s: Wilhelm Schickard).
JOAS PIL (s: Caesius och Novidius).
JOB (kl: Iobo, s: Julius Schiller).
JOBS KISTA (s: okänd).
JOHANNES APOSTELNS ÖRN (s: Caesius).
JOHANNES DÖPAREN (s: okänd).
JOHANNES APOSTELN (kl: Ioanni, s: Julius Schiller).
JONA (kl: Iona, s: Wilhelm Schickard).
JONATAN OCH DEN LILLE GOSSEN (kl: Ionathae Serpulus, s: Wilhelm Schickard).
JONATANS PIL (kl: Telum Ionathae, s: Wilhelm Schickard).
JORDANFLODEN (s: Petrus Plancius).
JORDSVINET (kl: Porcus Terrestris, s: Patrick Moore).
JOSEF PATRIARKEN (s: caesisu).
JOSEF, JUNGFRU MARIAS MAN (kl: S. Joseph, s: Julius Schiller).
JOSEFS BÄGARE (kl: Crater Josephi, s: Wilhelm Schickard).
JOSEFS VAGN (s. Caesius).
JOSUA (s: Caesius).
JUNGFRU MARIA (kl: Maria, s: Wilhelm Schickard).
KADUCÉEN (s: Geminos).
KAFFEKVARNEN (KL: Fabarum conteritor, s: Patrick Moore).
KAMELEN (s: Jacob Bartsch).
KANAANEISKA VATTENKRUSET (kl: Hydrie Chananeae, s: Julius Schiller).
KANADA (kl: Canada and Newfoundland, s: A.P. Herbert).
KARDINALENS HATT (kl: Pileus orn. Cardinalium, s: Erhard Weigel).
KARLS EK (kl: Robur Carolinum, s: Edmond Halley).
KARLS HJÄRTA (kl: Cor caroli, s: Charles Scarborough).
KATARINA (kl: S. Catharinae Virgini et Martyri, s: Julius Schiller).
KATTEN (kl: Felis, s: Joseph Jérôme de Lalande). Se mer om stjärnbilden Katten.
KERBEROS (kl: Cerberus, s: Johannes Hevelius).
KINA (kl: China, s: A.P. Herbert).
KOMPOSITÖREN (kl: The Music-Maker, s: A.P. Herbert).
KOPPARORMEN (kl: Hydra Serpens aeneus, s: Wilhelm Schickard).
KRISTI GISSLANDE (kl: Flagello Christi, s: Julius Schiller).
KRISTI GRAV (Sepulchro Christi, s: Julius Schiller).
KRISTI KORS OCH HELENA (kl: S. Cruci Christi, s: Julius Schiller).
KRISTI KORS (kl: Crux Christi, s: Wilhelm Schickard).
KRISTI STRIDSMÄN (kl: Militis Christiani, s: Wilhelm Schickard).
KRISTI SÖMLÖSA KLÄDNAD (s: Schyraelus de Rheita).
KRISTI TVÅ FISKAR (kl: Duo Pisciculi Christi, s: Wilhelm Schickard).
KRISTI TÖRNEKRONA (kl: Spine Christi Coronarum, s: Julius Schiller).
KRISTI ÅSNA (kl: Equuleus Christi, s: Wilhelm Schickard).
KRISTUS (kl: Christus, s: Wilhelm Schickard).
KURLANDS STIGBYGEL (kl: Stapeda Curoniae, s: Erhard Weigel).
KVINNORNA (kl: The Women, s: A.P. Herbert).
KÖPMÄNNENS MULTIPLIKATIONSTABELL (kl: Tabula Pythagorica Mercatorum, s: Erhard Weigel).
LEKSAKSDRAKEN (s: okänd).
LEOPOLD I:S RIKSÄPPLE (kl: Pomum Imperiale, s: Godfried Kirch).
LILLA KRONAN (kl: Corolla, s: Caesius).
LILLA KRÄFTAN (kl: Cancer Minor, s: Petrus Plancius).
LILLA TRIANGELN (kl: Triangulum Minus, S: Johannes Hevelius).
LOGGLINAN (kl: Lochium Funis, s: Johann Elert Bode).
LUFTBALLONGEN (kl: Globus Aerostaticus, s: Joseph Jérôme de Lalande, Johann Elert Bode).
LÜNEBURGSKA HÄSTEN (kl: Caballus Lüneburg, s: Erhard Weigel).
LÅNGTRADAREN MED SLÄP (kl: Vehiculum Gravimercale se Complicans, s: Patrick Moore).
LÄKAREN (kl: The Doctor, s: A.P. Herbert).
MAENALUSBERGET (kl: Mons Maenalus, s: Johannes Hevelius).
MARIA MAGDALENA (kl: Mariae Magdalenae, s: Julius Schiller).
MASTEN (kl: Malus, s: Nicolas Louis de Lacaille).
MATTEUS APOSTELN (kl: Mathaeo, s: Julius Schiller).
MATTIAS APOSTELN (kl: Matthiae, s: Julius Schiller).
MESSIER (kl: Custos Messium, s: Joseph Jérôme de Lalande).
MIKAEL ÄRKEÄNGELN (kl: S. Archangelo Michaeli, s: Julius Schiller).
MJÖLKRUKAN OCH ÄNKAN I SAREFAT (kl: Hydriae Sarepthanae, s: Julius Schiller).
MORGONRODNADENS HIND (kl: Cerva Aurorae, s: Wilhelm Schickard).
MOSES ALTARE (s: Caesius).
MULLBÄRSTRÄDET (s: Gaius Julius Hyginus).
MURKVADRANTEN (kl: Quadrans Muralis, s: Joseph Jérôme de Lalande). Se mer om stjärnbilden Murkvadranten.
MUSSLAN (kl: Pinna Marina, s: John Hill).
MYRKOTTEN (kl: Manis, s: John Hill).
MYSTISKA ROSEN (kl: Rosae mysticae seu Rosaru floribus, s: Julius Schiller).
MÅLAREN (kl: The Painter, s: A.P. Herbert).
NAPOLEON (s: Universitetet i leipzig).
NATTKÄRLET (kl: Supellex Cubiculii, s: Patrick Moore).
NATTVARDSKALKEN (kl: Calx sacramenti, s: Wilhelms Schickard).
NEBUKADNESSAR (kl: Nebuchadrezzar, s: Caesius).
NELSON (s: okänd engelsman som svar på universitetets i Leipzig förslag på Napoleon).
NILOMETERN (kl: Norma Nilotica, s: Alexander Jamieson).
NIMROD (s: Wilhelm Schickard).
NOAKS ARK (kl: Arcae Noe, s: Julius Schiller).
NOAKS KORP (kl: Corvus Nohae, s: Wilhelm Schickard).
NORRA FLUGAN (kl: Musca Borealis, s: okänd).
NYCKELN OCH KRISTI LANS (kl: Clavis och ferro Lanceae Christi, s: Julius Schiller).
NÄBBDJURET (kl: Pedeulanium Anarostrum Gravimercale, s. Patrick Moore).
PADDAN (kl: Bufo, s: John Hill).
PAULUS (kl: S. Paul, s: Julius Schiller).
PETRI MITRA (kl: Mytre S. Petri, s: Julius Schiller).
PETRI SKEPP (kl: Navicule S. Petri, s: Julius Schiller).
PETRUS OCH TUPPEN (kl: Gallus Petri, s: Wilhelm Schickard).
PETRUS (kl: S. Petri, s: Julius Schiller).
PFALZISKA LEJONET (kl: Leo Palatinus, s: Karl-Joseph König).
PHAETON (s: Christoph Grienberger).
POETEN (kl: The Poet, s: A.P. Herbert).
POLVAKTAREN (kl: Polophylax, s: Petrus Plancius).
PONIATOWSKIS TJUR (kl: Taurus Poniatovii, s: Martin Odlanicky Poczobout). Se mer om stjärnbilden Poniatowskis tjur.
PÅSKLAMMET (kl: Agno Paschali, s: Julius Schiller).
RAFAEL ÄRKEÄNGELN (kl: S. Raphaeli Archangelo, s: Julius Schiller).
REBECKA (kl: Bim Hoedi. Rebeccae, s: Wilhelm Schickard).
REBELLERNA (kl: The Rebels, s: A.P. Herbert).
REHABEAMS SKORPION (s: Caesius).
RENEN (kl: Tarandus vel Rangifer, s: Pierre Charles Le Monnier).
RESENÄREN (kl: The Traveller, s: A.P. Herbert).
ROMBOIDEN (kl: Rhombus, s: Isaac Habrecht II).
ROMERSKA RIKET (kl: Imperii Romani, s: Wilhelm Schickard).
ROMS MILITÄRA ÖRN (s: Caesius).
RUT FRÅN MOABS LAND (s: Caesius).
RYSSLAND (kl: Russia, s: A.P. Herbert)
RÄTTFÄRDIGHETENS PANSAR (s: Caesius).
RÖKELSEALTARET (kl: Altari Thymiamatis, s: Julius Schiller).
SACHSISKA ELEKTORERNAS SVÄRD (kl: Gladii Electorales Saxonici, s: Godfried Kirch).

SALOMO (kl: Solomon, s: Wilhelm Schickard).
SALOMOS KRONA (kl: Diademati Salomonis, s: Julius Schiller).
SERA FRÅN ETIOPIEN (s: Caesius).
SIMON KANANAIOS APOSTELN (SIMON SELOTEN) (kl: S. Simoni, s: Julius Schiller).
SIMSON (kl: Simson. Iudic., s: Wilhelm Schickard).
SJU PORTUGISISKA TORNEN (kl: Septem Turres Portugaliae, s: Erhard Weigel).
SJÖHÄSTEN (kl: Hippocampus, s: John Hill).
SJÖMANNEN (kl: The Sailor, s: A.P. Herbert).
SKARABÉN (kl: Scarabaeus, s: John Hill).
SKRUVNYCKELN (kl: Instrumentum Quod se in Mechanicum Insertit, s: Patrick Moore).
SKÅDESPELAREN (kl: The Player, s: A.P. Herbert).
SKÅLSNÄCKAN (kl: Patella, s: John Hill)
SKÖLDPADDAN (kl: Testudo, s: John Hill).
SNIGELN (kl: Limax, s: John Hill).
SNÖMANNEN (kl: Homo Nivalis Vere, Vere Horribilis, s: Patrick Moore).
SOLDATEN (kl: The Soldier, s: A.P. Herbert).
SOLITÄREN (kl: Turdus Solitarius, s: Pierre-Charles Le Monnier).
SOLURET (kl: Solarium, s: Alexander Jamieson).
SPINDELN (kl: Aranea, s: John Hill).
SPIRAN OCH RÄTTVISANS HAND (kl: Sceptrum et Manus Iustitiae, Augustin Royer).
SPÖKET (kl: Umbra, s: Patrick Moore).
STATSMANNEN (kl: The Statesman, s: A.P. Herbert).
STEFAN (kl: S. Stephano, s. Julius Schiller).
STJÄRNKIKARFISKEN (kl: Uranoscopus, s: John Hill).
STORBRITANNIEN (kl: Great Britain, s: A.P. Herbert).
SUNEMITISKANS SON (kl: Caesius).
SYDAFRIKA (kl: South Africa, s. A.P. Herbert).
SYDAMERIKA (kl: South America, s: A.P. Herbert).
SYLVESTER (kl: S. Sylvestro, s: Julius Schiller).
SÖDRA HIMMELSKLOCKAN (s: Cristoval d´Acosta).
SÖDRA PILEN (kl: Sagitta Australe, s: Petrus Plancius).
TADDAIOS APOSTELN (kl: S. Indae Tadaeo, s: Julius Schiller).
TAGGSVANSAGAM (kl: Stellio, s: Johannes Hevelius).
TAUTECKNET (kl: Signo Tau Ezech, s: Julius Schiller).
THOMAS APOSTELN (kl: S. Thomae, s: Julius Schiller).
THYRSOSSTAVEN (s: Geminos).
TIGRIS, FLODEN (kl: Tigris flu, s: Petrus Plancius).
TOBIAS HUND (Canis Tobiae, s: Wilhelm Schickard).
TRE HELIGA KONUNGAR (kl: Sanctis tribus Regibus, s: Julius Schiller).
TRE KRONOR (kl: Coronae tres. Sueciae, s: Erhard Weigel).
TUPPEN (kl: Gallus, s: Petrus Plancius).
TYRANNERNA (kl: The Tyrants, s: A.P. Herbert).
TÅGET GENOM RÖDA HAVET (kl: Transitui Israel, s: Julius Schiller).
UGGLAN (kl: Noctua, s: Alexander Jamieson, Elijah Hinsdale Burritt).
VATTENPASSET (s: Nicolas Louis de Lacaille).
VATTNET FRÅN VATTUMANNEN (s: Geminos).
VETENSKAPEN (kl: Science, s: A.P. Herbert).
VOLTAS BATTERI (kl: The Battery of Volta, s: Thomas Young).
VÄRNLÖSA BARNEN (kl: S.S. Innocentibus, s: Julius Schiller).
ÅLEN (kl: Anguilla, s: John Hill)
ÖARNA (kl: The Islands, s: A.P. Herbert).
ÖSTERSJÖN (s: Olaus Rudbeck).

Våra stjärnbilder

En förteckning över våra nuvarande 88 stjärnbilder, som stadfästes av Internationella astronomiska unionen år 1930.

Listan är alfabetisk, ordnad efter de klassiska namnen. Inom parentes står det svenska namnet.

Andromeda (Andromeda)
Antlia (Luftpumpen)
Apus (Paradisfågeln)
Aquarius (Vattumannen)
Aquila (Örnen)
Ara (Altaret)
Aries (Väduren)
Auriga (Kusken)
Boötes (Björnvaktaren)
Caelum (Gravstickeln)
Camelopardalis (Giraffen)
Cancer (Kräftan)
Canes Venatici (Jakthundarna)
Canis Major (Stora hunden)
Canis Minor (Lilla hunden)
Capricornus (Stenbocken)
Carina (Kölen)
Cassiopeja (Cassiopeja)
Centaurus (Kentauren)
Cepheus (Cepheus)
Cetus (Valfisken)
Chamaeleon (Kameleonten)
Circinus (Cirkelpassaren)
Columba (Duvan)
Coma Berenices (Berenikes hår)
Corona Australis (Södra kronan)
Corona Borealis (Norra kronan)
Corvus (Korpen)
Crater (Bägaren)
Crux (Södra korset)
Cygnus (Svanen)
Delphinus (Delfinen)
Dorado (Svärdfisken)
Draco (Draken)
Equuleus (Lilla hästen)
Eridanus (Eridanus)
Fornax (Ugnen)
Gemini (Tvillingarna)
Grus (Tranan)
Hercules (Herkules)
Horologium (Pendeluret)
Hydra (Vattenormen)
Hydrus (Lilla vattenormen)
Indus (Indianen)
Lacerta (Ödlan)
Leo (Lejonet)
Leo Minor (Lilla lejonet)
Lepus (Haren)
Libra (Vågen)
Lupus (Vargen)
Lynx (Lodjuret)
Lyra (Lyran)
Mensa (Taffelberget)
Microscopium (Mikroskopet)
Monoceros (Enhörningen)
Musca (Flugan)
Norma (Vinkelhaken)
Octans (Oktanten)
Ophiuchus (Ormbäraren)
Orion (Orion)
Pavo (Påfågeln)
Pegasus (Pegasus)
Perseus (Perseus)
Phoenix (Fenix)
Pictor (Målaren)
Pisces (Fiskarna)
Piscis Austrinus (Södra fisken)
Puppis (Akterskeppet)
Pyxis (Kompassen)
Reticulum (Rombiska nätet)
Sagitta (Pilen)
Sagittarius (Skytten)
Scorpius (Skorpionen)
Sculptor (Bildhuggaren)
Scutum (Sobieskis sköld)
Serpens (Ormen) [delad i Serpens Caput, Ormens huvud och Serpens Cauda, Ormens stjärt]
Sextans (Sextanten)
Taurus (Oxen)
Telescopium (Teleskopet)
Triangulum (Triangeln)
Triangulum Australe (Södra triangeln)
Tucana (Tukanen)
Ursa Major (Stora björnen)
Ursa Minor (Lilla björnen)
Vela (Seglet)
Virgo (Jungfrun)
Volans (Flygfisken)
Vulpecula (Räven)

Johannes Kepler

Tysk astronom, matematiker och astrolog som föddes den 27 december 1571 i Weil der Stadt i Württemberg och dog den 15 november 1630 i Regensburg.

Vid sex års ålder såg han 1577 års stora komet och 1580 fick han uppleva en månförmörkelse.
1589 började Kepler studera vid Tübingens universitet och hade astronomen Michael Mästlin som lärare. Efter fullbordade studier blev han matematiklärare i Graz, i Österrike, 1594. Här författade han verket Mysterium cosmographicum (Det kosmografiska mysteriet) år 1596. När katolska myndigheter övertog Graz blev han 1599 beordrad att lämna staden.
Det var då han blev assistent åt Tycho Brahe i Prag. Efter Brahes död 1601 övertog Kepler dennes mycket noggranna observationsmaterial över planeternas lägen. Det är tack vare detta underlag som han senare kunde arbeta fram sina rörelselagar. 1601 blev han också utsedd till hovmatematiker och hovastrolog hos kejsar Rudolf II i Prag.


Supernovaresten SN 1604
NASA/ESA/JHU/R.Sankrit & W.Blair

I oktober 1604 blossade en supernova upp i stjärnbilden Ormbäraren (Ophiuchus). Kepler skrev om supernovan i boken De Stella nova in pede Serpentarii (Om den nya stjärnan i Ormbärarens fot) och blev därmed ansedd som dess upptäckare. Supernovan döptes till Keplers stjärna. Den vetenskapliga beteckningen är SN 1604.

Keplers viktigaste bidrag till astronomin är hans tre lagar som beskriver planeternas rörelser. Han publicerade första och andra lagen i boken Astronomia nova (Den nya astronomin) 1609 och den tredje lagen i boken Harmonice mundi (Världsharmonin) år 1619. Här utvecklar han också den märkliga teorin att planeternas rörelser har ett samband med musikaliska harmonier.

Keplers första lag: Planetbanorna är ellipser med solen i den ena brännpunkten.

Keplers andra lag: Varje planet rör sig längs sin elliptiska bana med en sådan hastighet att en linje från planeten till solen alltid sveper över en lika stor area på samma tid.

Keplers tredje lag: Kvadraterna på planeternas omloppstider förhåller sig som kuberna på banornas halva storaxlar.
Enligt Nationalencyklopedin är en storaxel ”den större av de två axlarna i en ellips; den mindre kallas lillaxel. Storaxeln är den längsta kordan som kan dras i en ellips och den går genom ellipsens båda brännpunkter. Lillaxeln är vinkelrät mot storaxeln och delar denna i två lika delar.”

Den första lagen hävdar att planeterna rör sig runt solen (det heliocentriska systemet). Kepler slår också fast att planeterna inte rör sig i cirkulära banor utan i ellipser. Det kullkastar en av de mest fundamentala teserna i Aristoteles världsbeskrivning, som hade omfattats av alla astronomer, från Hipparchos till Copernicus.
Den andra lagen visar att en planet i sin elliptiska bana rör sig med en högre vinkelhastighet när den är nära solen än när den är långt ifrån solen.
Den tredje lagen ger astronomerna möjlighet att bestämma avståndet från en planet till solen utan att direkt mäta avståndet. Man behöver bara mäta tiden som det tar för planeten att kretsa ett varv runt solen. Sätter man in den tiden i ekvationen får man fram storleken på halva storaxeln och därmed storleken på planetens omlopp.
Med hjälp av sin gravitationsteori kunde senare Isaac Newton förklara orsaken till dessa lagar.

Kepler hade brevkontakt med Galilei och när han läste om dennes upptäckter lånade han ett teleskop och gjorde egna observationer av bland annat Jupiters månar.



1627 publicerade Kepler det stora verket Tabulae rudolphinae (rudolfinska tabellerna), uppkallat efter kejsar Rudolf II, som listar planeternas positioner med en aldrig tidigare uppmätt noggrannhet. Stjärnkatalogen visade koordinaterna och magnituderna för 1 440 stjärnor.

Bara ett och ett halvt år efter Keplers begravning trängde Gustav II Adolf och hans trupper ner genom Bayern. Invånarna i Regensburg förberedde sig skyndsamt för att stå emot ett anfall. På grund av det började man förstöra stadens kyrkogård. Gustav II Adolf kom inte fram till Regensburg utan svängde av mot München. Följande år, när Gustav Adolf var död, hade Bernard av Weimar tagit över kommandot och han erövrade Regensburg. Den här gången blev kyrkogården, och därmed Keplers sista viloplats, fullständigt förstörd av antingen erövrarna eller försvararna eller av bådadera.



1980 gav Nordkorea ut det här frimärket till minne av Johannes Keplers död 350 år tidigare. Frimärket innehåller ett porträtt av Kepler, rymdsonden Mars 5, rymdfärjan, ett astrolabium, en tänkt rymdstation, gravyren som finns i Camille Flammarions bok Dans l´atmosphére: Méteorologie populaire från 1888.

Källor:
Star maps, Nick Kanas, 2007
Is Pluto a planet?, David A. Weintraub, 2007
Kepler, Max Caspar, 1993 (originalutgivningsår: 1959)
Nationalencyklopedin
Wikipedia

Joseph Jérôme Lefrançais de Lalande

Fransk astronom som föddes den 11 juli 1732 i Bourg-en-Bresse i Frankrike, och dog den 4 april 1807 i Paris.

Jérômes far hette Pierre Le Français. Man undrar ju direkt varför Jérôme inte också hette Le Français i efternamn. Han hette faktiskt så under sina 20 första år. Sen kallade han sig Jérôme Le Français de la Lande, men under franska revolutionen var det förnuftigt att undvika aristokratiska namn så då förde han samman ”le” och ”la” med de efterföljande namnen och hette därmed Jérôme Lefrançais de Lalande.
Fadern Pierre hade hand om postkontoret i Bourg-en-Bresse och handlade också med tobaksvaror. Han gifte sig med Marie-Anne-Gabrielle Monchinet och Jérôme blev deras enda barn.

Jérôme studerade vid en jesuitskola i Lyon och det var nära att han hade anslutit sig till Jesuitorden. Föräldrarna uppmuntrade honom att istället fortsätta sina studier och att resa till Paris och börja studera juridik. Det är paradoxalt att Jérôme, som senare i livet blev en känd ateist, hade varit så nära att bli jesuit.

Som student i Paris bodde han på Hôtel de Cluny, där astronomen Joseph-Nicolas Delisle hade sitt observatorium. Tack vare det föddes Jérômes intresse för astronomi. Han gick på Delisles astronomiföreläsningar på Collège Royale och lyssnade även på Pierre Lemonniers föreläsningar om matematisk fysik . Han till och med assisterade Delisle vid hans astronomiska observationer.
Han övergav däremot inte sina juridiska studier utan tog sin advokatexamen och 1751 förberedde han sig för att återvända till Bourg-en-Bresse. Han hade tänkt sig en juristkarriär där.

Vid den här tiden hade astronomerna bestämt sig för att göra ett försök att mäta månens och Mars parallaxer för att kunna utröna avstånden till dessa himlakroppar. För att lyckas med detta måste man göra samtidiga observationer på olika ställen på jorden. Astronomen Nicolas Lacaille hade skickats till Godahoppsudden. Lemonnier, som var ansvarig för de observationer som skulle göras i Berlin, föreslog att Jérôme skulle åka i hans ställe. Jérômes observationer blev mycket framgångsrika.

När han kom tillbaka till Frankrike blev han invald i Académie des Sciences i Paris den 4 februari 1753.

1761 och 1769 skulle Venus passera framför solskivan. Observationer av dessa händelser skulle ge data som kunde användas till att beräkna avståndet till solen. Jérôme hjälpte till med organiserandet av det internationella samarbete som skulle möjliggöra observationer på olika ställen på jorden.

1762 erhöll han professuren i astronomi vid Collège Royale i Paris och innehade den i 46 år. 1791 blev han rektor för Collège de France och en av hans första åtgärder var att ge kvinnor tillträde till all undervisning. Den 17 maj 1795 blev han chef för Parisobservatoriet.

År 1801 publicerades hans stjärnkatalog Histoire céleste française . J J O'Connor and E F Robertson berättar in sin artikel om Lalande (se källor) att han under tolv års tid, tillsammans med sin kusin Michel Le Français de Lalande, hade kartlagt över 47 000 stjärnors positioner. Observationerna gjordes med en murkvadrant på Collège de France, och katalogen täckte cirka 70 procent av stjärnhimlen. Jérôme gifte sig aldrig, men han hade en utomäktenskaplig dotter, Jeanne-Marie Harlay, som han hade undervisat i matematik. När Michel hade gift sig med Jeanne-Marie, satte Joseph Jérôme henne i arbete med stjärnkatalogens matematiska beräkningar.
Jérôme är också känd för att ha begått ett förargligt misstag. Under arbetet med stjärnkatalogen ska han, eller en assistent, ha observerat Neptunus två gånger år 1759, men han förstod inte att det var en planet trots att planetens position hade skiftat mellan de två observationerna. På så vis gick Lalande miste om en stor upptäckt. Neptunus upptäcktes först 1846 av Johann Gottfried Galle efter förutsägelse av Urbain Leverrier (en förutsägelse som även oberoende gjordes av John Couch Adams).

Bland hans andra publikationer märks Traité d´astronomie 1764 och Bibliographie astronomique 1803.

Han instiftade Lalandepriset 1802 som skulle tilldelas det viktigaste bidraget till den astronomiska forskningen varje år.
I slutet av 1806 ådrog han sig med stor sannolikhet tuberkulos och dog sedan på våren 1807.


Källor:
Artikel i Sky & Telescope nr 6-1995
Encyclopaedia Britannica
Artikel av J J O'Connor och E F Robertson, School of Mathematics and Statistics, University of St Andrews, Skottland, 2003http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Lalande.html
Astronomisk uppslagsbok, Per Ahlin, Björn Stenholm och Anita Sundman, 2005